Karlar!!!
Nu kommer jag att göra något som man inte får göra; "dra alla över en kant"...
Jag tror att jag känner en, högst två karlar som har visat enorma känslor! Min karl är inte en av dom. Jag säger inte att det är något fel, vi är ALLA olika och visar känslor på väldigt olika sätt!
Satt igårkväll och tittade på "GhostWisperer", vilket är väldigt jobbigt för mig just nu, pga av Jims bortgång. *ha ha ha* (JA, jag äääär känslig!) Under tiden satt min käre sambo vid datorn. Medans jag satt och snyftade och snorade som mest (ja, över Melindas öde) kom min karl med ett papper om information om vår dotters "affektkramp":
Det stod bland annan om hur det ser ut när barnen får dessa anfall, vilket såklart stämde in precis på vår dotter, sedan kom det sista:
Egenvård
"Stanna hos barnet när det får anfall. Du behöver inte ta upp det i famnen. Försök att behålla ditt lugn även om det är skrämmande att se barnet till synes livlöst."
Du behöver inte ta upp det i famnen!!! VA?!?! Får jag inte ta upp min dotter i famnen när hon krampar och det ser ut som att hon fullständigt håller på att dö, minst!!! Satt i soffan, höll papperet med informationen i handen och grät ännu mer än vad "GhostWisperer" hade fått mig att göra...
Jag vet att jag är något överbeskyddande, beskyddet kommer när tjoppan börjar gråta mycket...detta pga att jag inte vill att hon ska behöva få dessa anfall! Vilket också stod i informationsbladet. "Föräldrar till barn med affektanfall kan, i sin rädsla över att barnet ska få ett nytt anfall, överbeskydda det i all välmening..."
Men vilken tur! Jag gör det ju ialla fall bara av välmening! Jävla papper...tror att vår kamin skulle älska att få äta upp det!!!
Jag vet att min käre karl bara vill väl! Men jag tog det direkt som att jag är: "Den överbeskyddande mamman" som skämmer bort vårt stackars barn, till ett grinigt, tjurigt litet paket! Lägg till lite rosa snören också för all del...då är det ju komplett! BAJS!!!
Nåväl, jag hann tänka mycket på det där innan jag gick isäng, så idag är det faktiskt nästan ur världen. Jag är en person som omöjligt kan sova när jag har något att grubbla på. Så jag grubblade klart innan jag gick och la mig inatt. Min karl däremot:
"- Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz!"
Behöver jag skriva mer...tror att han skulle kunna gå och sova om det så vore jordens undergång dagen därpå! Är alla karlar såhär, eller finns det några som faktiskt ligger vaken om nätterna och grubblar...jag känner faktiskt EN! WooHoo!!! *skratt*
(→ Solar bort gulsot)
(Har alla karlar "skygglappar" så att de inte behöver känna?!?)
Nä, nu ska vi inte grubbla mer på detta...det är över sedan inatt. Jag hoppas att ni har det BÄST! Det har faktiskt jag, jag menar; jag har världens finaste dotter & världens finaste sambo! Kan det bli bättre??!
PÖÖÖSS på er!
Over And Out
