Nu är det morgon!
"- Nu äj det mojon!"
Tänk er en superglá blond liten lintott på 4 år, med kvittrande göteborgsdialekt! =) Just så börjar min systers yngste son sina mornar....härligt säger jag bara! 
(Världens finaste "lintott")
Imorse tog sambon skruttan så jag kunde sova lite längre. Kl 07.38 vaknar mamman! Nä, jag vet....jag sov inte speciellt länge. Men är man van att bara få sova till kl 05-06, då är halv åtta en väldig sovmorgon! Somnade trots allt kl 20.30 igår, så man har fått 11 h timmars sömn! Det räcker gott och väl för att täcka upp de 4-5 h man fick i sömn igår.
Jag behöver cirka 7-8 h sömn/natt för att fungera normal och inte vara alldeles för aggresiv på min omgivning. Jag är imponerade av dem som bara sover 5-6 h och sedan orkar vara en människa dagen efter! Visst händer det att även jag sover mindre vissa nätter. Men det är bara tillfälligt, dagen efter sover jag i regel mina 7-8 h igen. Jag skulle nog inte klara av att bara sova 5 h en hel vecka eller mer....vi får hoppas att det aldrig händer! (--->dagens i-lands problem!)
Idag verkar det som om solen kommer att visa sig! Fantastiskt! Vi ska, som sagt, lösa melodikrysset med min käre mor och sedan promenixa till min storebror och hans yngsta som fyller 4! Blir skoj.
Melodikrysset är ett stående inslag i våra lördagar. Då är det "tysta timmen" säger min mammas karl! Min mamma sitter nämligen och "hyschar" åt alla så att dom är tyst, så att vi kan höra vad Anders Eldeman säger. Vilket vi inte alltid gör! Då bli lilla mamma lite upprörd på alla som surrat. Hur som haver är det ett trevligt återkommande faktum ialla fall. För oftast så är det både mamma & pappa som kommer hit och löser det. Det häder även ibland att min kära vän Ingela svänger förbi och löser det! Vi äter alltid frukost tillsammans när vi löser det...myspys säger jag bara!
Jag undrar väldigt vart mitt hemska humör kommer ifrån?!?! Behöver jag skriva att min mormor var från Finland, faaast man skulle kunna tro att det är min mamma som kommer därifrån, och jag också! Vi tvä är sååå GRÄSLIGT lika! Satt en dag och kikade in gamla kort hos min mamma, då säger hon;
"- Nämen, har jag svart-vita kort på dig gumman?"
Vilket jag svarar med:
"- Men mamma! Det här är ju en bild på DIG!!!" (jag tyckte inte själv att jag var lik mamma på bilden!)
Jag finner mig mer lik min mor nu, så som hon ser ut nu och inte hur hon såg ut som ung. Men precis ALLA säger till oss att vi är så fruktansvärt lika. Både i humöret och utseenendet. Jag har liksom fått vänja mig vid det.
Två gånger har jag fått höra att jag är lik min pappa, var då tvungen och fråga om de visste vem min mamma var och om de hade sett henne. Svaret blev; Nej! Återkomm när ni sett min mamma svarade jag...då kommer ni ta tillbaka ert
"- Oj, vad du är lik din pappa!"
Här kom den, den berömda: PARANTESEN! ;)
Hm...nä, nu har jag inget mer att tillägga så;
Ha en kalasbra dag!!!
Over And Out
